Radonhalten inomhus påverkas av balansen mellan radontillförsel och luftomsättning.

Ventilation kan sänka radonhalten genom att späda ut radon i inomhusluften och föra bort förorenad luft. Men ventilation kan också påverka tryckförhållanden på ett sätt som gör att mer radonhaltig jordluft sugs in från marken.

Det innebär att ventilation inte alltid påverkar radon på ett enkelt eller förutsägbart sätt.

En ventilationsförändring kan:

• öka luftomsättningen
• minska luftomsättningen
• skapa eller minska undertryck
• ändra luftflöden mellan rum
• förändra tilluft och frånluft
• påverka källare och marknära utrymmen
• påverka hur radon från byggnadsmaterial späds ut
• påverka om tidigare radonmätning fortfarande är relevant

Boverket beskriver att radon kan komma från marken, byggnadsmaterial eller hushållsvatten, och att radon måste mätas eftersom gasen är osynlig och luktfri.

Radonmätning bör övervägas när ventilationen har ändrats på ett sätt som kan påverka luftflöden eller tryckförhållanden.

Det kan gälla efter:

• installation av FTX
• installation av mekanisk frånluft
• installation av mekanisk till- och frånluft
• ändrad frånluft
• ändrad tilluft
• byte från självdrag till mekanisk ventilation
• injustering av ventilationssystem
• tätning av klimatskal i samband med ventilation
• fönsterbyte med ändrad tilluft
• borttagna eller stängda friskluftsventiler
• ändrad ventilation i källare
• ändrad ventilation i arbetslokaler
• tidsstyrning av ventilation i skolor eller arbetsplatser

Om ventilationen ändrats efter en tidigare radonmätning bör den tidigare mätningen bedömas med försiktighet.

Det är lätt att tänka att mer ventilation alltid sänker radonhalten.

Ofta kan förbättrad luftomsättning bidra till lägre radonhalter. Men om ventilationssystemet skapar undertryck kan mer radon från marken sugas in genom otätheter i grund, källare, platta eller rörgenomföringar.

Därför behöver man skilja mellan:

utspädning av radon i inomhusluften
och
ökad inströmning av radon från marken

Ett ventilationssystem kan alltså förbättra inomhusluften men samtidigt förändra tryckförhållanden på ett sätt som gör radonfrågan mer komplex.

Det är därför mätning efter ventilationsändring är viktig.

FTX-system innebär mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

Ett väl injusterat FTX-system kan ge bättre kontroll över luftflöden än självdrag eller enkel frånluft. Men även FTX behöver bedömas i relation till radon, särskilt om huset tidigare haft förhöjda värden eller om ventilationen ändrats kraftigt.

Radonmätning kan vara relevant efter installation av FTX när:

• huset tidigare hade självdrag
• huset har källare eller platta på mark
• huset har tidigare förhöjda radonvärden
• tilluft och frånluft har ändrats
• systemet inte är injusterat
• huset samtidigt har blivit tätare
• tidigare radonmätning gjordes före installationen

Efter installation bör man inte anta att radonfrågan automatiskt är löst. Resultatet behöver verifieras med mätning.

Mekanisk frånluft kan påverka radonhalten genom att skapa undertryck i byggnaden.

Undertryck kan göra att luft från marken lättare sugs in genom otätheter. Om markluften innehåller radon kan radonhalten inomhus stiga.

Detta kan vara särskilt relevant i hus med:

• platta på mark
• källare
• krypgrund
• souterräng
• rörgenomföringar
• golvbrunnar
• sprickor i grund eller platta
• äldre grundkonstruktion
• otillräcklig tilluft

Om mekanisk frånluft installeras eller justeras bör radonmätning övervägas, särskilt om huset har marknära riskfaktorer.

Många äldre hus har eller har haft självdrag.

När självdrag ersätts med mekanisk ventilation förändras husets luftflöden. Det kan vara positivt för inomhusmiljön, men det kan också göra att tidigare radonmätningar inte längre är lika relevanta.

Ny mätning kan vara klok om:

• huset tidigare mättes med självdrag
• ventilationen nu är mekanisk
• tilluftsventiler har ändrats
• fönster har bytts
• huset har tätats
• källare eller markplan används mer
• tidigare radonvärde låg nära referensnivån
• tidigare mätning är gammal

Radonexpertis hjälper till att bedöma om förändringen är tillräckligt stor för att motivera ny radonmätning.

Ventilation och energirenovering hänger ofta ihop.

När fönster byts eller huset tätas kan luftläckaget minska. Om ventilationen inte samtidigt anpassas kan luftomsättningen förändras. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att nya fönster kan påverka in- och utflödet av luft och rekommenderar ny radonmätning vid renovering och nybyggnation, till exempel vid fönsterbyte.

Radonmätning kan därför vara relevant efter:

• fönsterbyte
• tätare ytterdörrar
• tilläggsisolering
• fasadrenovering
• energirenovering
• minskad naturlig ventilation
• installation av nya tilluftsventiler
• borttagna eller blockerade ventiler

Ett hus som blir tätare kan få en annan radonsituation än tidigare.

Källare och marknära utrymmen är särskilt viktiga vid radonbedömning.

Om ventilationen ändras i källare, souterrängdelar eller marknära rum kan radonhalten påverkas tydligt.

Ny mätning kan vara relevant när:

• källare byggs om till bostadsrum
• källare får ny ventilation
• tidigare förråd blir arbetsrum
• frånluft installeras i källare
• tilluft ändras i markplan
• golv eller väggar tätas
• utrymmen får längre vistelsetid
• källaren kopplas mer direkt till övriga bostaden

Om ett utrymme börjar användas mer regelbundet blir radonhalten där viktigare att kontrollera.

I BRF:er och flerbostadshus kan ventilationsändringar påverka många bostäder samtidigt.

Ny radonmätning kan vara relevant efter:

• byte av ventilationssystem
• injustering av ventilation
• fönsterbyte i hela fastigheten
• energirenovering
• ändrad frånluft
• ändrad tilluft
• ombyggnad av lokaler i markplan
• förändrad ventilation i källare
• åtgärder i vissa trapphus eller byggnadskroppar

För en BRF är det viktigt att inte bara mäta enstaka lägenheter utan att se om förändringen kan påverka fastigheten som helhet.

Radonexpertis kan hjälpa styrelsen att planera mätning efter ventilationsändring och tolka resultatet i ett fastighetsperspektiv.

Arbetsplatser, skolor och förskolor har ofta tidsstyrd ventilation.

Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver att många arbetsplatser har tidsstyrd ventilation och att radonhalten kan stiga kraftigt när ventilationen är avstängd. Det kan påverka hur mätningen ska tolkas i relation till den radonhalt människor faktiskt utsätts för.

Ny radonmätning kan vara relevant efter:

• ändrade driftstider för ventilation
• ny ventilation i klassrum eller kontor
• ändrad ventilation i källarlokaler
• ombyggnad av lokaler
• ändrad användning av rum
• installation av FTX eller mekanisk ventilation
• justering av luftflöden
• tidigare förhöjda radonvärden

I arbetsplatser och skolor bör mätningen planeras utifrån både lokalernas användning och ventilationens drift.

När man ska mäta beror på vilken typ av svar man behöver.

Om syftet är ett stabilt årsmedelvärde i bostad bör mätningen normalt göras som långtidsmätning under mätsäsongen 1 oktober till 30 april.

Men efter en ventilationsförändring kan andra steg också vara användbara:

• elektronisk radonindikering för att se variationer
• kortare kontrollmätning efter injustering
• långtidsmätning under kommande mätsäsong
• uppföljande mätning efter radonåtgärd
• jämförelse med tidigare mätningar
• kontroll av olika rum och våningsplan

En snabb indikering kan visa om något verkar avvika, men långtidsmätning behövs ofta för ett mer stabilt beslutsunderlag.

Om huset tidigare har radonåtgärdats och ventilationen senare ändras bör radonhalten kontrolleras igen.

Det gäller särskilt om åtgärden var beroende av luftflöden eller tryckförhållanden.

Ny mätning kan vara relevant om:

• radonsug eller radonbrunn finns
• ventilationen har justerats efter åtgärden
• frånluft har ändrats
• FTX har installerats
• källare har byggts om
• huset har blivit tätare
• radonåtgärdens effekt inte har kontrollerats nyligen

En fungerande radonåtgärd kan påverkas av senare byggnads- eller ventilationsförändringar.

Vanliga misstag är:

• att anta att ny ventilation alltid sänker radonhalten
• att inte mäta efter ventilationsändring
• att lita på en gammal radonmätning trots ny ventilation
• att glömma undertryck vid mekanisk frånluft
• att mäta utan att veta hur ventilationen är inställd
• att inte dokumentera driftstider i arbetslokaler
• att missa källare och marknära utrymmen
• att tolka kort indikering som slutligt årsmedelvärde
• att inte följa upp efter radonåtgärd

Radonexpertis hjälper till att koppla ventilationsförändringen till rätt mätstrategi.

Radonexpertis kan hjälpa vid ny ventilation genom att:

• bedöma om ventilationsändringen kan påverka radonhalten
• granska tidigare radonmätningar
• bedöma om ny mätning behövs
• välja rätt mätmetod
• planera mätpunkter
• tolka resultat i relation till ventilation
• bedöma undertryck och markradonrisk
• bedöma om elektronisk radonindikering är relevant
• planera långtidsmätning under mätsäsong
• ge råd vid förhöjda eller osäkra värden
• dokumentera resultat efter ventilationsförändring

Målet är att ventilationen inte ska lämna radonfrågan oklar.