Tjänsten passar dig som har förhöjda eller svårtolkade radonvärden och behöver förstå vad som kan orsaka dem.

Den kan vara relevant för:

• villaägare
• bostadsköpare
• bostadssäljare
• BRF:er
• hyresfastigheter
• fastighetsägare
• arbetsplatser
• skolor och lokaler
• verksamheter i hyrda lokaler
• fastigheter med egen brunn
• fastigheter där tidigare åtgärd inte gett önskad effekt

Bedömning av radonkälla är särskilt viktig innan större radonåtgärder beställs.

Alla radonproblem har inte samma orsak.

Om man inte vet var radonet kommer ifrån finns risk att man väljer fel åtgärd. En åtgärd som är effektiv mot markradon är inte alltid rätt om huvudproblemet är byggnadsmaterial. En ventilationsåtgärd kan vara relevant i vissa fall men otillräcklig i andra. Radon i vatten kräver en helt annan bedömning än radon i inomhusluft.

Därför bör ett förhöjt radonvärde inte bara leda till frågan:

Hur sänker vi värdet?

Utan först:

Varför är värdet förhöjt?

Det är den frågan källbedömningen hjälper till att besvara.

Radon i byggnader kan framför allt komma från tre huvudkällor:

• Marken under byggnaden
• Byggnadsmaterial
• Hushållsvatten från egen brunn

I praktiken kan flera källor bidra samtidigt. Ett hus kan till exempel ha markradon som huvudkälla men även viss påverkan från ventilation, byggnadsmaterial eller vatten.

Bedömningen handlar därför inte alltid om att hitta en enda källa, utan om att förstå vilken källa som är mest sannolik och vad som bör utredas vidare.

Markradon är en vanlig orsak till förhöjda radonhalter i småhus och marknära lokaler.

Radon från marken kan ta sig in genom otätheter i byggnaden, till exempel:

• sprickor i bottenplatta
• otäta rörgenomföringar
• golvbrunnar
• källarväggar
• grundskarvar
• krypgrund
• otäta anslutningar mellan grund och vägg
• äldre grundkonstruktioner

Markradon blir särskilt relevant om värdena är högre i källare, markplan eller andra utrymmen nära markkontakt.

Flera saker kan tala för att markradon är en viktig källa.

Det kan till exempel vara:

• högre värden i källare eller markplan
• lägre värden på övre plan
• stora skillnader mellan rum
• högre värden nära grund, golvbrunnar eller genomföringar
• förhöjda värden i souterrängdelar
• förhöjda värden i rum ovan källare
• huset har platta på mark
• huset har krypgrund
• ventilation eller undertryck verkar påverka värdena

Dessa tecken bevisar inte ensamma att markradon är orsaken, men de kan visa att markradon bör utredas vidare.

Byggnadsmaterial kan också vara en radonkälla.

Det mest kända exemplet är blåbetong, som användes i vissa byggnader under delar av 1900-talet. Om byggnadsmaterialet avger radon kan förhöjda värden förekomma även på våningsplan som inte har direkt markkontakt.

Blåbetong kan vara relevant om:

• byggnaden har rätt byggperiod
• tidigare dokumentation nämner blåbetong eller lättbetong
• radonvärden är förhöjda på flera våningsplan
• värdena är relativt jämnt fördelade
• marknära rum inte avviker tydligt
• ventilationen är svag eller har ändrats
• tidigare åtgärd mot markradon inte gett tillräcklig effekt

Misstanke om blåbetong behöver alltid kopplas till mätresultat och byggnadens förutsättningar.

Radon i vatten är framför allt relevant i fastigheter med egen bergborrad brunn.

Radon kan finnas löst i vattnet och frigöras till inomhusluften när vattnet används, till exempel vid dusch, disk och annan vattenanvändning.

Radon i vatten kan vara relevant om:

• fastigheten har egen bergborrad brunn
• radon i vatten aldrig har analyserats
• tidigare vattenprov är gammalt
• radonhalten i luften är förhöjd utan tydlig förklaring
• förhöjda värden verkar kopplade till vattenanvändning
• huset ska säljas eller köpas
• vattenåtgärd redan finns men inte följts upp

Radon i vatten ska inte blandas ihop med radon i luft. Det kräver särskild provtagning och separat tolkning.

Ventilation är inte alltid en radonkälla i sig, men den kan påverka hur radonhalten utvecklas inomhus.

Ventilation kan:

• späda ut radon i inomhusluften
• skapa undertryck som drar in mer markradon
• påverka skillnader mellan rum
• påverka dygnsvariationer
• påverka resultat efter fönsterbyte eller tätning
• påverka resultat i arbetsplatser och lokaler med tidsstyrd ventilation

Därför behöver ventilation ofta vägas in när radonkällan bedöms.

Ett förhöjt värde kan ibland bero på att radon kommer in från marken, men förstärks av undertryck eller bristande ventilation.

Bedömningen av radonkälla bygger på att flera uppgifter vägs samman.

Det kan handla om:

• radonvärden per rum
• våningsplan
• mätperiod
• mätmetod
• antal mätpunkter
• om mätningen var lång eller kort
• byggnadens grundkonstruktion
• om det finns källare eller platta på mark
• ventilationstyp
• tidigare renoveringar
• misstanke om blåbetong
• egen brunn
• tidigare radonåtgärder
• om eftermätning finns
• om värden varierar mellan rum eller över tid

Källbedömning är alltså en sammanvägd bedömning, inte bara en enkel avläsning av ett mätvärde.

Ju bättre underlag som finns, desto bättre blir bedömningen.

Bra underlag kan vara:

• radonrapport
• mätprotokoll
• uppgift om mätperiod
• uppgift om vilka rum som mättes
• planritning
• information om våningsplan och källare
• byggår
• uppgifter om grundkonstruktion
• information om ventilation
• tidigare radonmätningar
• tidigare åtgärder
• vattenanalys vid egen brunn
• bilder på relevanta utrymmen
• offerter eller tekniska förslag om sådana finns

Om underlaget är begränsat kan bedömningen visa vilka kompletterande uppgifter eller mätningar som behövs.

I villa handlar källbedömningen ofta om att skilja mellan markradon, byggnadsmaterial och vatten.

Exempel:

• Höga värden i källare eller markplan kan tala för markradon.
• Jämnt förhöjda värden i flera plan kan göra byggnadsmaterial eller ventilation mer relevant.
• Egen bergborrad brunn gör radon i vatten till en fråga att överväga.
• Ändrad ventilation kan påverka både markinträngning och utspädning.
• Tidigare åtgärd utan eftermätning gör det svårt att veta vad som fortfarande återstår.

Bedömningen hjälper villaägaren att välja rätt fortsättning innan större åtgärder beställs.

I flerbostadshus behöver källbedömningen ofta göras på fastighetsnivå.

Det kan handla om att förstå om förhöjda värden är:

• begränsade till vissa lägenheter
• kopplade till marknära lägenheter
• kopplade till vissa trapphus
• kopplade till vissa byggnadskroppar
• spridda över flera våningsplan
• möjliga att koppla till ventilation
• möjliga att koppla till byggnadsmaterial
• i behov av kompletterande mätning

För BRF:er och hyresfastigheter är källbedömningen viktig eftersom åtgärder ofta kan beröra flera boende och större ekonomiska beslut.

På arbetsplatser, skolor och lokaler behöver radonkällan bedömas utifrån både byggnad och användning.

Det kan handla om:

• om lokalen ligger i markplan eller källare
• hur länge människor vistas där
• om ventilationen är tidsstyrd
• om lokalen används kvällar eller helger
• om förhöjda värden gäller vistelserum eller biytor
• om lokalen nyligen byggts om
• om hyresgäst och fastighetsägare behöver samordna nästa steg
• om åtgärd behöver följas upp med eftermätning

Här är dokumentation och ansvarsfördelning ofta lika viktigt som själva mätvärdet.

Ibland räcker inte befintliga mätvärden för att bedöma källan.

Kompletterande mätning kan behövas om:

• för få rum har mätts
• mätningen var för kort
• mätningen är gammal
• dosor placerades i fel utrymmen
• värdena skiljer sig mycket mellan rum
• bara ett våningsplan mättes
• vattenprov saknas vid egen brunn
• ventilationen har ändrats
• tidigare åtgärd saknar eftermätning
• åtgärdsförslag bygger på oklart underlag

Källbedömningen kan därför landa i att nästa steg är mer mätning innan åtgärd.

Elektronisk radonindikering kan vara användbar när man vill förstå variationer över tid.

Det kan vara relevant om:

• radonhalten varierar kraftigt
• ventilationens påverkan behöver bedömas
• man vill se dygnsvariationer
• man vill jämföra rum
• man vill felsöka markinträngning
• en åtgärd behöver snabbkontrolleras
• tidsstyrd ventilation finns i arbetsplats eller lokal

Elektronisk indikering kan ge värdefull information, men den behöver tolkas tillsammans med övrig mätning.

Källbedömning är ofta klokt innan en radonoffert tas in eller accepteras.

Om radonkällan är oklar kan olika entreprenörer föreslå olika åtgärder. Det kan göra det svårt att jämföra offerter och veta vilken lösning som faktiskt riktar sig mot problemet.

En källbedömning kan hjälpa dig att förstå:

• vilken åtgärdstyp som verkar mest logisk
• om mer mätning behövs först
• om vatten, ventilation eller byggnadsmaterial bör utredas
• vilka frågor som bör ställas till entreprenören
• om en offert senare bör granskas oberoende

Det ger ett bättre beslutsunderlag innan kostnader uppstår.

Om en radonåtgärd inte har gett önskat resultat behöver källan bedömas på nytt.

Det kan bero på att:

• åtgärden inte riktade sig mot rätt källa
• flera radonkällor bidrar samtidigt
• ventilationen förändrat förutsättningarna
• åtgärden inte fungerar som avsett
• vissa rum inte omfattades
• eftermätningen visade kvarstående förhöjda värden
• radon i vatten inte hade analyserats
• byggnadsmaterial bidrar mer än man trodde

I sådana fall kan källbedömningen hjälpa till att hitta varför resultatet inte blev tillräckligt bra.

Vanliga misstag är:

• att anta att all radon kommer från marken
• att missa radon i vatten vid egen brunn
• att inte överväga blåbetong
• att inte se ventilationens påverkan
• att tolka ett enstaka mätvärde för snabbt
• att beställa åtgärd utan tillräckligt underlag
• att inte mäta flera våningsplan
• att inte följa upp efter åtgärd
• att inte dokumentera vilka rum som mättes
• att jämföra offerter utan att först förstå radonkällan

Radonexpertis hjälper till att undvika dessa fallgropar.