Radonhalten påverkas av luftens rörelse genom byggnaden.

När ett hus renoveras kan luftflöden och tryckförhållanden ändras. Det kan göra att radon från marken lättare kommer in, att radon späds ut sämre eller att tidigare mätresultat inte längre speglar dagens situation.

Renovering kan påverka radonhalten genom att:

• huset blir tätare
• ventilationen förändras
• fönster byts
• nya genomföringar görs i grund eller bottenplatta
• källare byggs om till bostadsrum
• rum får ny användning
• värmesystem ändras
• eldstad eller fläktar påverkar undertryck
• vatteninstallationer ändras
• radonåtgärder byggs in, tas bort eller påverkas

Därför bör radonmätning efter renovering ses som en kontroll av hur huset fungerar efter förändringen.

Fönsterbyte är en vanlig renovering som kan påverka radonhalten.

Nya fönster kan göra huset tätare och förändra luftomsättningen. Om ventilationen inte samtidigt anpassas kan radonhalten påverkas. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att nya fönster kan påverka in- och utflödet av luft, och rekommenderar att radonhalten mäts igen vid all renovering och nybyggnation, exempelvis fönsterbyte.

Det betyder inte att fönsterbyte automatiskt ger högre radonhalt. Men det kan förändra förutsättningarna så mycket att en tidigare mätning inte längre är självklar att använda.

Ny radonmätning kan vara relevant efter:

• byte till tätare fönster
• energirenovering
• tätning av klimatskal
• minskad naturlig ventilation
• ändrad tilluft
• stängda eller borttagna friskluftsventiler
• förbättrad isolering utan justerad ventilation

Radonexpertis hjälper till att bedöma om förändringen motiverar ny mätning.

Ventilationen är en av de viktigaste faktorerna för radonhalten inomhus.

Om ventilationen ändras i samband med renovering bör radonfrågan uppmärksammas.

Det gäller till exempel vid:

• installation av mekanisk ventilation
• installation av FTX
• ändrad frånluft
• ändrad tilluft
• injustering av ventilationssystem
• byte från självdrag till mekanisk ventilation
• tätare klimatskal utan tillräcklig tilluft
• ombyggnad som blockerar eller förändrar luftflöden
• ändrad drift i arbetslokaler eller skolor

Ventilation kan både späda ut radon och påverka hur radon sugs in från marken. Därför behöver radonmätning efter ventilationsförändring tolkas tillsammans med hur ventilationssystemet fungerar.

Om en källare byggs om till bostadsrum, arbetsrum eller annan vistelseyta bör radon mätas.

Källare har ofta större kontakt med marken än övriga delar av huset. Radon från marken kan tränga in genom golv, väggar, sprickor, golvbrunnar och rörgenomföringar.

Radonmätning är särskilt relevant när:

• förråd blir sovrum
• källare blir arbetsrum
• källare blir uthyrningsdel
• hobbyrum blir daglig vistelseyta
• tvättstuga eller biyta byggs om till bostadsrum
• ventilationen i källaren ändras
• golv eller väggar tätas eller byggs in
• nya genomföringar görs
• radonåtgärd finns men påverkas av ombyggnaden

När användningen av ett utrymme förändras förändras också betydelsen av radonhalten där.

Ett utrymme där människor tidigare vistades kort tid kan bli viktigt att bedöma om det börjar användas dagligen.

Renoveringar som påverkar bottenplatta eller grund kan vara särskilt viktiga ur radonsynpunkt.

Radon från marken kan tränga in genom små otätheter. Om man gör håltagningar, nya rörgenomföringar eller förändringar i grundkonstruktionen kan nya vägar skapas för markluft.

Ny mätning kan vara relevant efter:

• håltagning i bottenplatta
• nya rörgenomföringar
• nytt avlopp eller vattenledning
• installation av golvbrunn
• bilning i källargolv
• ändrad dränering
• grundförstärkning
• ombyggnad av krypgrund
• tätning eller öppning av tidigare konstruktioner

Det är inte alltid själva byggåtgärden som höjer radonhalten, men den kan ändra hur luft rör sig mellan mark och inomhusmiljö.

Värmesystem och eldstäder kan påverka luftflöden och tryckförhållanden i huset.

Om en renovering innebär att uppvärmningen förändras kan radonhalten påverkas indirekt.

Det kan vara relevant att mäta efter:

• byte av värmesystem
• installation av eldstad
• ändrad användning av skorsten
• installation av frånluftsvärmepump
• förändringar som påverkar undertryck
• borttagning av äldre uppvärmningssystem
• större förändringar i husets luftbalans

Radonhalten påverkas av hur luft sugs in, rör sig och ventileras ut. Därför kan värme- och ventilationsförändringar behöva bedömas tillsammans.

Om huset tidigare har radonmätts bör mätningen bedömas i relation till renoveringen.

En tidigare mätning kan fortfarande vara värdefull, men den kanske inte längre speglar dagens förhållanden.

Frågor att ställa är:

• När gjordes den tidigare mätningen?
• Vad visade resultatet?
• Vilka rum mättes?
• Har huset blivit tätare efter mätningen?
• Har ventilationen förändrats?
• Har källare eller marknära rum byggts om?
• Har bottenplatta eller grund påverkats?
• Har värme- eller vattensystem ändrats?
• Har radonåtgärd installerats eller påverkats?

Om renoveringen påverkat husets luftflöden eller konstruktion kan ny mätning vara klok även om tidigare värde var lågt.

Om huset tidigare haft förhöjda radonvärden blir radonfrågan extra viktig vid renovering.

Då bör renoveringen inte bara ses som en byggfråga, utan också som en möjlighet att förstå och hantera radonfrågan bättre.

Det kan vara klokt att:

• granska tidigare mätningar
• bedöma sannolik radonkälla
• planera renovering så att radon inte förvärras
• undvika att bygga in otätheter utan kontroll
• se över ventilation
• planera radonåtgärd om det behövs
• mäta efter att renoveringen är klar
• dokumentera resultatet

Om radonåtgärder görs i samband med renovering bör effekten alltid följas upp med ny mätning. Strålsäkerhetsmyndigheten betonar att det är viktigt att mäta radonhalten efter att huset har åtgärdats.

I vissa fall kan en renovering samordnas med en radonåtgärd.

Det kan vara praktiskt om man ändå arbetar med källare, golv, grund, ventilation eller tekniska installationer.

Exempel på situationer där radonfrågan kan integreras i renovering:

• källare byggs om
• golv rivs eller bilas upp
• ventilation installeras
• grund tätas
• dränering görs om
• rörgenomföringar friläggs
• radonsug eller radonbrunn planeras
• vattenrening installeras vid radon i vatten

Men även om radonåtgärd planeras i samband med renovering behöver mätning och uppföljning vara tydlig.

Det räcker inte att anta att åtgärden fungerade. Den behöver verifieras.

När man ska mäta beror på vad som har gjorts och vilken typ av mätning som behövs.

Om syftet är att få ett stabilt årsmedelvärde i bostad bör mätningen normalt göras som långtidsmätning under mätsäsongen 1 oktober till 30 april.

I vissa situationer kan det också vara relevant med:

• korttidsmätning som första kontroll
• elektronisk radonindikering för att se variationer
• snabb kontroll efter ventilationsjustering
• senare långtidsmätning för dokumentation
• vattenprov om vattensystem eller egen brunn berörs

Det viktiga är att inte blanda ihop en snabb indikation med ett slutligt underlag. Kortare mätningar kan visa om något verkar avvika, men långtidsmätning behövs ofta för ett mer stabilt beslutsunderlag.

I BRF:er och flerbostadshus kan renoveringar påverka flera bostäder samtidigt.

Radonmätning kan vara relevant efter:

• fönsterbyte i hela fastigheten
• energirenovering
• ventilationsändring
• stambyte
• ombyggnad av källare
• nya lokaler i markplan
• ändrad användning av gemensamma utrymmen
• tätning eller fasadåtgärder
• förändringar i trapphus eller ventilationszoner

För en BRF är det viktigt att dokumentera vad som har gjorts, vilka delar av fastigheten som kan påverkas och om tidigare radonmätningar fortfarande är relevanta.

Radonexpertis kan hjälpa styrelsen att planera mätning efter renovering och tolka resultatet i ett fastighetsperspektiv.

I skolor, förskolor och arbetsplatser kan renovering också påverka radonhalten.

Det gäller särskilt när lokaler byggs om eller får ny användning.

Ny radonmätning kan vara relevant efter:

• ombyggnad av källare till vistelseyta
• nya klassrum eller personalrum
• ändrad ventilation
• ändrade arbetstider eller lokaldrift
• tätning av klimatskal
• fönsterbyte
• förändrad användning av marknära lokaler
• tekniska installationer som påverkar luftflöden

Här behöver mätningen planeras utifrån var människor faktiskt vistas och hur lokalerna används efter renoveringen.

Vanliga misstag är:

• att anta att tidigare radonmätning fortfarande gäller
• att glömma radon efter fönsterbyte
• att renovera källare till bostadsrum utan radonmätning
• att ändra ventilation utan uppföljande mätning
• att göra håltagningar i bottenplatta utan att tänka på markradon
• att installera radonåtgärd utan eftermätning
• att mäta för snabbt och tolka resultatet som slutligt
• att missa radon i vatten när vattensystem eller egen brunn berörs
• att inte dokumentera förändringar och mätresultat

Radonexpertis hjälper till att undvika dessa fallgropar genom att koppla renoveringen till rätt mätstrategi.

Radonexpertis kan hjälpa efter renovering genom att:

• bedöma om renoveringen kan påverka radonhalten
• granska tidigare mätningar
• rekommendera rätt tidpunkt för ny mätning
• välja mellan långtidsmätning, korttidsindikering och elektronisk mätning
• bedöma om ventilationen bör beaktas
• bedöma om grund eller bottenplatta har påverkats
• bedöma om radon i vatten är relevant
• planera mätning i villa, BRF, arbetsplats eller skola
• tolka resultatet efter renovering
• rekommendera nästa steg vid förhöjda eller osäkra värden

Målet är att renoveringen inte ska lämna radonfrågan oklar.