En spårfilmsdosa är en liten mätdosa som innehåller ett material som registrerar spår från alfastrålning. Radon sönderfaller och bildar radondöttrar som avger alfastrålning. När alfastrålningen träffar spårfilmen uppstår mikroskopiska spår i materialet.

Efter mätperioden analyseras dosan i laboratorium. Antalet spår används för att beräkna radonhalten under mätperioden.

Det viktiga för kunden är inte den tekniska detaljen i dosan, utan att metoden ger ett etablerat och analyserbart mätvärde när dosorna används rätt.

Spårfilmsdosor är praktiska eftersom de är små, passiva och enkla att placera ut.

De kräver ingen el, ingen uppkoppling och ingen aktiv hantering under mätperioden. Därför passar de bra för längre mätningar i bostäder och fastigheter.

Spårfilmsdosor används ofta vid:

• radonmätning i villa
• radonmätning i lägenhet
• radonmätning i BRF
• radonmätning på arbetsplats
• radonmätning i skolor och förskolor
• långtidsmätning under eldningssäsong
• uppföljande mätning efter radonåtgärd
• dokumentation inför försäljning
• mätning i större fastighetsbestånd

Swedac beskriver att ackrediterade laboratorier erbjuder dosor för radonmätning och att Swedac granskar laboratorier som utför mätningar av radon i luft och dricksvatten.

Spårfilmsdosor används ofta vid långtidsmätning eftersom de kan ligga ute under längre tid och därefter analyseras av laboratorium.

För bostäder används långtidsmätning när man vill bedöma radonhalten över tid. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar är mätperiod, placering och typ av mätning viktiga för att resultatet ska kunna användas korrekt.

Långtidsmätning med spårfilmsdosor är särskilt relevant när:

• bostaden aldrig har radonmätts
• tidigare mätning är gammal
• årsmedelvärde behöver bedömas
• resultatet ska dokumenteras
• en BRF behöver mäta flera lägenheter
• en arbetsplats eller skola behöver strukturerad mätning
• en radonåtgärd behöver följas upp

Spårfilmsdosan är alltså ett verktyg. Det är mätupplägget som avgör hur användbart resultatet blir.

En mätning med spårfilmsdosor följer normalt ett enkelt flöde:

1. Dosor beställs från ett laboratorium eller via en mättjänst.
2. Dosorna placeras ut i valda rum enligt instruktion.
3. Mätningen pågår under angiven mätperiod.
4. Dosorna ligger kvar och ska inte flyttas.
5. När mätperioden är slut skickas dosorna till laboratorium.
6. Laboratoriet analyserar dosorna.
7. Resultatet redovisas i en mätrapport.
8. Resultatet tolkas och används som beslutsunderlag.

Mätningen är enkel att genomföra, men resultatet blir bättre om placering, antal dosor och mätperiod planeras rätt.

Dosorna bör placeras i rum där människor vistas regelbundet.

I bostäder handlar det ofta om:

• sovrum
• vardagsrum
• allrum
• arbetsrum
• andra bostadsrum där man vistas dagligen

I arbetsplatser, skolor och förskolor handlar det om rum där personal, elever, barn eller andra personer vistas återkommande.

Dosorna bör normalt inte placeras direkt vid:

• fönster
• ytterdörr
• ventilation
• värmekälla
• dusch eller våtrum
• kraftigt drag
• platser där de kan flyttas eller störas

En dosa mäter radonhalten där den är placerad. Därför kan fel placering ge ett resultat som är korrekt för fel plats, men mindre användbart för beslutet.

Antalet dosor beror på byggnad, antal våningsplan, antal bostadsrum och syftet med mätningen.

En villa på flera plan behöver ofta fler mätpunkter än en mindre lägenhet. En BRF eller arbetsplats kan behöva en mätplan med flera dosor i olika delar av byggnaden.

Faktorer som påverkar antal dosor är:

• bostadens storlek
• antal våningsplan
• om det finns källare
• om marknära rum används
• om flera lägenheter ska mätas
• om fastigheten har flera trapphus
• om ventilationen skiljer sig mellan delar av byggnaden
• om tidigare mätningar visat olika värden
• om resultatet ska användas som dokumentation
• om uppföljning efter åtgärd behövs

Radonexpertis hjälper till att välja antal mätpunkter så att resultatet blir användbart.

I villa används spårfilmsdosor ofta för långtidsmätning i bostadsrum.

Mätningen kan visa om radonhalten är låg, förhöjd eller behöver följas upp. Om huset har flera plan, källare eller marknära rum kan mätningen behöva omfatta flera delar av bostaden.

Spårfilmsdosor i villa är särskilt relevant när:

• huset aldrig har radonmätts
• tidigare mätning är gammal
• huset ska säljas
• huset har källare eller platta på mark
• huset kan innehålla blåbetong
• ventilationen har ändrats
• radonåtgärd har genomförts

Resultatet behöver sedan tolkas i relation till husets konstruktion och användning.

I lägenheter och BRF:er används spårfilmsdosor ofta som del av en större mätplan.

En enskild lägenhetsmätning kan vara värdefull, men i flerbostadshus behöver resultatet ofta förstås i fastighetens sammanhang.

I en BRF kan spårfilmsdosor användas för att:

• mäta marknära lägenheter
• mäta lägenheter ovan källare
• jämföra olika trapphus
• bedöma om vissa delar av fastigheten avviker
• följa upp tidigare förhöjda värden
• dokumentera mätning för styrelse och boende

Det är viktigt att planera urvalet så att föreningen får ett underlag som går att använda.

Spårfilmsdosor kan också användas i arbetsplatser, skolor och förskolor.

Då behöver mätningen planeras utifrån lokalernas användning. Det är viktigast att mäta i rum där människor vistas regelbundet.

Det kan handla om:

• kontor
• klassrum
• förskoleavdelningar
• personalrum
• behandlingsrum
• arbetsrum
• marknära lokaler
• källarlokaler som används

För arbetsplatser, skolor och förskolor är dokumentationen särskilt viktig. Det ska framgå var mätningen gjorts, vilka rum som omfattas och hur resultatet bör följas upp.

Efter en radonåtgärd behöver effekten kontrolleras.

Spårfilmsdosor kan användas för uppföljande mätning efter exempelvis:

• radonsug
• radonbrunn
• tätning av grund
• ventilationsåtgärd
• åtgärd i fastighet eller BRF
• åtgärd i arbetslokal eller skola

Eftermätningen visar om radonhalten faktiskt har minskat i de utrymmen där människor vistas.

En åtgärd bör inte betraktas som färdig förrän resultatet är kontrollerat.

Spårfilmsdosor och elektronisk radonindikering fyller olika roller.

Spårfilmsdosor ger ett laboratorieanalyserat resultat över en mätperiod. De är särskilt användbara för långtidsmätning och dokumentation.

Elektronisk radonindikering kan däremot visa hur radonhalten varierar över tid, exempelvis mellan dag och natt eller vid ändrad ventilation.

Spårfilmsdosor passar bäst när man vill ha ett mätresultat för en bestämd period.
Elektronisk indikering passar bäst när man vill förstå variationer och felsöka.

I vissa situationer kan metoderna komplettera varandra.

Spårfilmsdosor är enkla att använda, men det finns vanliga misstag som kan göra resultatet mindre användbart.

Exempel:

• dosor placeras i fel rum
• för få dosor används
• dosor flyttas under mätperioden
• mätningen pågår för kort tid
• placering dokumenteras inte
• dosor placeras för nära ventilation eller fönster
• bostaden används inte normalt under mätperioden
• resultatet tolkas utan hänsyn till byggnaden
• förhöjda värden följs inte upp
• man glömmer radon i vatten vid egen brunn

Radonexpertis hjälper till att undvika dessa fel genom rätt planering och tolkning.

Efter analys får kunden normalt en mätrapport.

Rapporten kan innehålla:

• mätperiod
• mätpunkter
• radonhalt per dosa
• eventuellt beräknat årsmedelvärde
• uppgifter om metod
• laboratorium
• mätosäkerhet
• kommentarer eller metodhänvisning
• uppgifter om dosornas placering om detta rapporterats

Det är viktigt att inte bara läsa siffran. Rapporten behöver förstås i relation till var dosorna placerades och vad mätningen skulle användas till.

När radonmätningen ska användas som seriöst beslutsunderlag är laboratoriets roll viktig.

Swedac anger att de granskar och godkänner laboratorier som utför mätningar av radon i luft och dricksvatten, och att deras webbplats listar ackrediterade företag för radonmätningar.

Det är därför klokt att använda dosor och analys från ett ackrediterat laboratorium när resultatet ska användas för dokumentation, försäljning, BRF, fastighetsförvaltning eller arbetsmiljö.

Radonexpertis kan hjälpa till med spårfilmsdosor genom att:

• bedöma om spårfilmsdosor är rätt metod
• välja antal dosor
• ge råd om placering
• planera mätning i villa, lägenhet, BRF, arbetsplats eller skola
• tolka rapporten
• bedöma om resultatet är tillräckligt
• identifiera behov av kompletterande mätning
• bedöma om radon i vatten bör analyseras
• ge råd vid förhöjda värden
• planera uppföljning efter åtgärd

Målet är att dosorna inte bara ska ge ett tal, utan ett begripligt beslutsunderlag.